7 oktober




I morse när jag vaknade var det vitt på backen! Oh så fint det var! Det vackraste på hela året är den första höstsnön. Det tyckte alltid pappa Kurt också. Det finns ingen gång jag saknar honom så som just i detta ögonblicket. Jag ringde alltid och berättade om första snön - och vi gladdes tillsammans. Vi längtade båda lika mycket efter släta, fina, orörda snövidder och härliga spår genom snötyngd skog. Jag tror att Du ser detta från Din himmel. Kanske har Du snö där året om och ständigt välpreparerade spår...

Elvakaffet drack vi på Näset. Tack svägerska! Du vet hur skönt det är att komma från huset litet! När vi åkte hem rann och droppade det överallt. Denna snön försvinner nog fort. Gunnar lade om till vinterdäck och tog sedan en tur med fyrhjulingen och Epo. Han var borta över en timme och kom hem med björnspår i blick. Vid flygfältsvägen alldeles ovanför Staffans hade en björn gått över mot byn. Epo vart stortokig och ville följa efter. Men det var nästan mörkt och mobilen hemma. Undrar var björnen sover i natt?  Kanske alldeles bakom den stora vedhögen...



Här är sommarjobbet Lukas!!!  Kanske du vill förhandla upp lönen litet...

God natt alla. Nu skall jag ta mina tabletter och sova.


Kommentarer
Postat av: Gunnel

Vilka härliga bilder! Kul att du verkar vara på bättre humör. Förstår att du kan deppa ibland, men du vet ju att det blir bättre, vilket är positivt!

Kämpa på! Kram Gunnel O E

2009-10-07 @ 22:43:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0