NU skall jag lägga ut mina bildcollage från helgen i Borga. De talar mycket för sig själva - och är många!!

Idag har vi handlat mat och gräsklippare i Dorotea. Det blev en NY klippare, så att Gunnar inte behöver skruva varje gång gräset har vuxit och det slutat regna...
När vi kom hem var det dags att stöpa en tunnbrödsdeg och ge sig iväg ner på Näset och baka. Det känns mysigt att ha några påsar till midsommar. Det gick bara bra och vi hade gjort 44 kakor på en timma och tjugo minuter.  Precis när vi var klara hade Elsa och Göte fixat middag! Visst är det ganska fantastiskt. Tusen tack, mange tacker, tack, tack! sa man i Värmland. Gäller här också.

Här kommer första bilderna.

Som vanligt åkte vi till Petters barn i Vilhelmina för att vara med på deras examen. Lukas har avslutning i Folkets Hus nu när han gått ut åttan, men Olle är i kyrkan och där kan vi delta.
Grattis till väl genomförda skolår pojkar! Farmor och farfar är stolta över er båda. Grattis Lukas till ditt fina betyg! dessutom är ni så otroligt fina och goa killar. Det är värt allra mest! Vi älskar er!

Så förflyttar vi oss till Borgafjäll.


Kari och jag gick sakta upp mot foten av Klöverfjället. Himlen var underbart sommarblå, vinden lagom kylig för att svalka våra uppvärmda muskler. Naturens oerhörda krafter imponerade, skrämde och kittlade fantasin. Hur såg det ut de sekunder detta hände? En oerhörd massa blöt snö, forsande vatten och grus och sten i ravinen i en oerhörd fart. Bara en vecka innan hade skidåkare njutit ravinens sidor...



Vi trivs i Borgafjällen och har kul tillsammans. Det kändes som om vi inte ville gå tillbaka ner. Men det var tur att vi gjorde det, för morgonen därpå var det låga moln och regndroppar.



Nästa dag var en mer vanlig dag. Gunnar och jag plockade i stugan, ordnade till det utanför och var upp till Arne och Birgit på kaffe och pratstund. Vi tog en tur ner under Borgahälla för att kanske få se vilka märken i skogen forsen/lavinen från Luspen gjort. Kari hörde och såg den när den dundrade ner efter bäcken söder om Hällan.
Vi kom inte så långt...



Så fick vi reda på ett Hans hade varit ner och dragit upp ett par fina firrar innan de vände mot Sundsvall... Det blev avgörande för vår kväll. Kan Hans så kan jag, sa Gunnar och tog mask och spö med sig och försvann.

-Kommer du med kaffe sedan? hörde jag. Jag packade lillryggsäcken och begav mig ut på en timmas vandring runt i byn. Kameran åkte med. Både fina och mindre fina motiv hamnade framför linsen. Se här.

och vidare mot väster



och så slutade kvällen med stooooor fiskelycka!




Nu skall jag ta en kopp te och läsa en stund. I morgon är det dags för risdragning igen. Nu är oxkalvarna i risområdet, så det blir extra spännande. Tur att det finns många träd kvar att gömma sig bakom om jag skulle bli anfallen.
God natt.