Tisdag 27 december

Hej där, nu är jag tillbaka i etern.

Det har varit en intensiv tid sedan vi sågs sist. Lucia i Ås, en jul extra här i Bellvik lördagen innan den riktiga. Så kom Åsborna tillbaka dagen före julafton för att vara med oss över helgdagarna. Dessutom har jag försökt hinna göra julfint för att alla skall känna stämningen. Men det blev inget julbak i år. Gunnar och jag tar oss en tur till "Fantastiska Fiket" när vi får kakabstinens... Tack för det svägerska.

Nu har jag haft en sittastillochvaratröttdag. Skööönt att det har snöat och blåst utanför. Det enda jag har gjort är att dammsuga och tvätta av golven. Annars har det bara blivit slöande och läsande och kaffedrickande och en kort promenad.

Nu skall jag slötitta på TV en stund och sedan fortsätta min bok - Spinnsidan (jättekul och finurlig!) - i sängen.
God natt alla.






Och så till den riktiga julen. Skinkan är kokad, grönkålssoppan är klar och ris a la Maltan står i kylen. Då kom Tomten. Men det var inte samma tomte som veckan innan sa Hjalmar: Denne hade glasögon...



Så äntligen var han där...









På annandagen gav vi oss iväg till Petter och hans familj i Vilhelmina. De hade firat julen som vanligt ihop med Marias familj och nu var det vår tur att få rå om dem ett tag. Det kändes så mysigt att skratta ihop med dem och känna värmen hos dem. Härligt att alltid känna sig välkommen! Vi beslutade att nästa år skall vi för första gången vara på julafton hos dem. Det är nu bestämt och de andra pojkarna får komma hem en annan av juldagarna till Bellvik. Dags att ändra traditionen. Dags att få få bli ompysslade.



Och så plötsligt är allt över, som man planerat och funderat och känt förväntningar inför. Varje år är det lika konstigt. Dagarna innan jul och själva julen är så intensiva så tystnaden och stillheten efter är nästan overklig.

Måndag 12 december

Idag har jag varit i Vilhelmina och länsat affärerna. Det gick riktigt bra att hitta önskelisteklappar till både pojkar och töser. Jättekul!

Nu skall det bli skönt att krypa isäng. Natten som var blev det bara några timmars sömn på grund av en massa envetna tankar. Det kan bli så ibland... Så nu säger jag god natt till er alla.


Onsdag 7 december

Idag har jag inte gjort många knop. Hostar och mår bara trött. Har målat litet på lister och bokhylla, servat Gunnar med fika och mat mellan snöskottning och lackning mm i snickarboa. Ute har det alltså snöat nästan hela dagen och nu börjar det se ut som vinter. Tack för det. Allt känns ljusare och mycket renare.

I morgon skall ja köra ner till Oves Sport i Rossön och handla julklappar till min skidåkande familj. Direkt därifrån ger jag mig iväg till Dorotea för att hämta killarna på fritids och dagis. De gamle blir sena från jobben. När jag kommer hem skall vi sätta upp hyllor och börja fylla dem litet med krukväxter. KUUUL!

Nu skall jag sova bort förkylningen, som alltid min pappa Kurt sa när jag var liten.
God natt.

Mera tisdag

Gunnar har lackat färdigt rummen sista gången idag. Nu skall de torka ett par dygn innan vi vågar belasta dem med möbler. Men hjälp vad det skall bli härligt att få tillbaka det stora köket och hela andra våning. Mina Bruno Mattsson-stolar kommer att passa jättefint vid den vita bokhyllan och hur i alla dagar skall jag sätta upp tavlorna på dessa rena, nya, fina väggar. Måste tänka mig för!Inga spikar i onödan nu inte.

Alltså var helgen i Ås inte kul. Jo, med barnen, men inte med min näsa och mitt huvud. Skulle gått på både Jamtli och skidskytte, men det var ingenting för en frysande kropp.

Elsa och Göte gjorde paus i kakbaket och kom och åt vardagsmiddag. Kul när de kommer till oss som omväxling. Men det var trångt i köket med fyra vid ett halvt matbord...

God natt och sov gott!


Tisdag 6 december

GRATTIS min "gamla" kollega Ingrid Lövgren från Svanabyn på din födelsedag. Det hade varit kul att kunna åka in och fika med deig idag - men jag är riktigt utslagen av min förkylning! Du skall ju jobba veckan före jul också. Vi tar det då va?! KRAM från mig i alla fall.

Ja, jag är bara trött. Det enda jag orkat idag är att laga litet vardagsmat och suttit vid datorn efter att ha givit mina hyllor ett lager vit färg till. Det var en otrevlig förkylning jag fick i helgen. Tyvärr hade den redan brutit utnär vi kom ner till Ås. Jag erbjöd mig att vända och åka hem, men det tyckte de inte att vi skulle. Hoppas, hoppas att jag inte smittat!!!!

Här skall ni få de sista bilderna från Nepalresan. Sedan går vi tillbaka till verkligheten och Bellvik i Sverige och strax före jul. Var så goda:



Vi kände oss riktigt hedrade av att vara gäster när Asphodel School hade sin fest, men det blev en otrologt lång dag. Vi hade räknat med att hinna göra litet ärenden på eftermiddagen, men föreställningen och alla stipendieutdelningar och tal tog sex! timmar. Det hade väl ordnat sig om allt hade börjat klockan 11, som det stod på inbjudan, men vi glömde att det var NEPALI TIME... Alltså kom det inte igång förrän klockan 13.



Lollo och jag avvek tidigare än Ulf och Kerstin och åkte till hotellet dit Kadji Sherpa kom. Han var med Ulf och mig på turen till Everest Base Camp för sex år sedan. Då var hans lille son tre månader. Sedan dess har jag satt undan en slant då och då för att sponsra den lille så att han skulle kunna gå i skolan. De pengarna fick Kadji nu. Det har gått bra för Kadji. Tack vare den vinterutbildning jag betalade för har han bra med expeditionsjobb och har varit uppe på Mont Everest flera gånger.
Nu kom han direkt från en expedition med en grupp från Skottland för att hinna träffa mig.



Det var så otroligt vemodigt och sorgligt att lämna Nepal denna gången. Kanske var det den sista. Men en stor del av mitt hjärta kommer alltid att finnas kvar där. Halsdukarna vi får till avsked säger oss att givaren lämnar en del av sitt hjärta till oss att vårda och känna kärleken ifrån.
Ja jag känner verkligen det. Skall inte glömma. Är där i tankarna - ofta.

Torsdag 1 december

Några korta rader i röran.
Vi jobbar för fullt för att få allt att bli klart innan jul. Två golv putsas, vitbetsas och sedan lackas två gånger... Det tar tid! Under tiden gör vi korta utflykter för att inte behöva vara i bara köket för långa stunder. Det har blivit mer en möbelförvaring än ett kök.
Men det blir fint sedan.

Nu skall jag koja. Skriver mera efter helgen.  God natt.






RSS 2.0