Idag har vi varit hockeyfarföräldrar i Hoting.

Det är jättekul att se alla små skridskor med olika stora killar i fara över isen mot pucken. Ibland är ALLA runt den, på väg mot den eller ovanpå den. Ibland är den svarta lilla pricken mycket snabbare än de som jagar. Svettiga lockar krullar sig under hjälmarna och det är skönt att ha klubban som stöd... Focus på uppgiften är inte hundraprocentig. Ibland är det viktigare att kolla att publiken kollar, att pappa har sett eller att släcka törsten ur den proffsiga vattenflaskan med lång pip.

- ÅÅÅÅÅK! ropade en pappa och fick en mördande blick.

- BRAAAA! ropade en mamma och fick en lika mördande blick.

Kan inte föräldrar fatta att om man spelar på stor plan för första gången är man så stor att pappor inte skall kommendera och mammor inte skall gulla!

 

När man är en liten hockeyspelare och kämpar som bara den men ändå förlorar mot de som är både äldre och större, svider det och man kan inte alltid förstå att det är nog att göra sitt bästa.  När man då vinner över de som är yngre och mindre gäller det att komma ihåg känslan av litenhet man hade, vara ödmjuk och inte stor och överlägsen. Minnas reklamen som sa att "om man är stor är det viktigt att man är snäll".

Förra gången vann våra små hockeyspelare stort men denna gången förlorade de. Ramsele var helt enkelt bättre idag. Hoppas att deras ledare kan fortsätta hjälpa dem till utveckling genom att knyta an till detta. 

De kämpade jättebra och jag är stolt över dem.