Sabla kossor - jag menar tjurkalvar! De är inte söta och inte mysiga och inte gulliga... De är bara ivägen.
Idag skulle jag släpa ris och hade köpt en ny fin Fiskars klippsax för att ta bort ALLT. Jo pyttsan: När jag kom bort till morfars väg, låg kalvarna mitt ivägen och ville inte röra sig alls. De är inte små. Jag fick traska hem och be Gunnar komma med fyrhjulingen och jaga iväg dem.
Det räckte en stund och snart var de tillbaka. Jag försökte vispa bort dem med en käpp, men de bara stirrade oförstående på mig och kom ännu närmare. Min nonchalans påverkade dem inte och snart stod de på de risruskor, som jag skulle lyfta och lägga på högen. Bara att sluta!

I morgon skall jag åka bort till Katarina och säga till henne att snöra av mitt arbetsområde med en tråd med ström i. Jag måste ju få jobba, annars växer riset ner i allt det gröna. Sabla tjurar!!!!
De fick höra många svordomar idag men brydde sig inte...

Idag kom Agneta och Einar på middag som en för tidig Gunnarfödelsedag. Vi grillade och åt jordgubbar efter Karis supergoda svampstuvning på macka. Kom hit kan ni också få smaka.

Nu skall jag lägga mig och läsa slutet på Viveka Stens I grunden utan skuld. Inte så bra tycker jag. Påminner för mycket om Fyrvaktaren. Men lätt att läsa och fort gick det. Nu bara måste jag hitta en ny. Åker in till Dorotea i morgon och besöker biblioteket.

God natt.