GRATTIS min "gamla" kollega Ingrid Lövgren från Svanabyn på din födelsedag. Det hade varit kul att kunna åka in och fika med deig idag - men jag är riktigt utslagen av min förkylning! Du skall ju jobba veckan före jul också. Vi tar det då va?! KRAM från mig i alla fall.

Ja, jag är bara trött. Det enda jag orkat idag är att laga litet vardagsmat och suttit vid datorn efter att ha givit mina hyllor ett lager vit färg till. Det var en otrevlig förkylning jag fick i helgen. Tyvärr hade den redan brutit utnär vi kom ner till Ås. Jag erbjöd mig att vända och åka hem, men det tyckte de inte att vi skulle. Hoppas, hoppas att jag inte smittat!!!!

Här skall ni få de sista bilderna från Nepalresan. Sedan går vi tillbaka till verkligheten och Bellvik i Sverige och strax före jul. Var så goda:



Vi kände oss riktigt hedrade av att vara gäster när Asphodel School hade sin fest, men det blev en otrologt lång dag. Vi hade räknat med att hinna göra litet ärenden på eftermiddagen, men föreställningen och alla stipendieutdelningar och tal tog sex! timmar. Det hade väl ordnat sig om allt hade börjat klockan 11, som det stod på inbjudan, men vi glömde att det var NEPALI TIME... Alltså kom det inte igång förrän klockan 13.



Lollo och jag avvek tidigare än Ulf och Kerstin och åkte till hotellet dit Kadji Sherpa kom. Han var med Ulf och mig på turen till Everest Base Camp för sex år sedan. Då var hans lille son tre månader. Sedan dess har jag satt undan en slant då och då för att sponsra den lille så att han skulle kunna gå i skolan. De pengarna fick Kadji nu. Det har gått bra för Kadji. Tack vare den vinterutbildning jag betalade för har han bra med expeditionsjobb och har varit uppe på Mont Everest flera gånger.
Nu kom han direkt från en expedition med en grupp från Skottland för att hinna träffa mig.



Det var så otroligt vemodigt och sorgligt att lämna Nepal denna gången. Kanske var det den sista. Men en stor del av mitt hjärta kommer alltid att finnas kvar där. Halsdukarna vi får till avsked säger oss att givaren lämnar en del av sitt hjärta till oss att vårda och känna kärleken ifrån.
Ja jag känner verkligen det. Skall inte glömma. Är där i tankarna - ofta.